En väldigt trött Victoria, live från Starbucks Dulles International Airport.
Sprang upp och ner till förrådet för att lämna packningen, städade det sista i lägenheten, sa hejdå till Bella och Alexandra, la mig för en sista gång på sängen och bara stirrade upp i taket i 30 sekunder för att ta in allt, sa hejdå till Charlotte utanför lobbyn med en tår i ögat (fattade först då att jag ska hem), hoppade in i taxin, tittade ut genom fönstret och såg Pentagon, tänkte på alla gånger jag väntat på bussen där, tittade åt andra hållet och såg Washington Monument, tänkte hur otroligt glad och tacksam jag är för att vara här, såg ut över höghus och lummiga träd, tänkte att jag kommer sakna det här i sommar, konstaterade att chauffören var den första amerikan som inte småpratat.
Uppdatering om flygplatshistorien kommer, jag improviserar lite allt eftersom. Borde gå nu så jag inte missar flyget. Vi hörs i Sverige igen!
No comments:
Post a Comment